Aktieägaravtal – vad det ska reglera när bolaget ska säljas

Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan ett bolags delägare om hur de ska förhålla sig till varandra och till bolaget. Det är frivilligt, privat och binder bara dem som skrivit på. Det behövs så snart ett bolag har mer än en ägare, oavsett hur goda relationerna är – poängen är just att reglera vad som ska gälla när de inte längre är det.

Avtalet fyller tre funktioner. Det fördelar makt genom beslutsordningar och vetorätter, det hanterar personförändringar som att någon vill sälja, slutar arbeta, blir sjuk eller avlider, och det sätter spelregler för pengarna genom utdelningspolitik och finansiering.

Ett aktieägaravtal löper inte ut av sig självt men blir lätt inaktuellt. Nya delägare som aldrig tillträtt avtalet, förändrade ägarandelar och bilagor som aldrig upprättades är de vanligaste bristerna – och de upptäcks nästan alltid i en due diligence.

Innehållet varierar med bolaget, men en fungerande uppsättning täcker normalt:

• Parterna och deras innehav – vem som äger vad, och att nya delägare måste tillträda avtalet.
• Styrning – hur styrelsen utses, vilka beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enighet.
• Arbetsinsats och roller – vem som arbetar i bolaget, i vilken omfattning och mot vilken ersättning.
• Utdelningspolitik – hur vinst fördelas mellan utdelning och återinvestering.
• Överlåtelsebegränsningar – förköpsrätt och samtyckeskrav vid försäljning av aktier.
• Exitklausuler – drag along, tag along och dödlägeslösningar. Se nedan.
• Värderingsmodell – hur priset sätts när någon löses ut.
• Personhändelser – dödsfall, sjukdom, skilsmässa, att en delägare slutar arbeta.
• Lojalitet – konkurrens- och värvningsförbud under och efter ägandet, se guiden om konkurrensklausuler.
• Avtalstid, ändringar och tvistlösning.

Vill du se hur ett aktieägaravtal är uppbyggt finns en kostnadsfri grundmall hos Allamallar. Just exitklausulerna och värderingsmodellen är dock för viktiga för mallnivå – låt en jurist skräddarsy dem.

En extern köpare vill nästan alltid ha 100 procent av aktierna. Är ni tre delägare och en vägrar sälja står affären still – om inte aktieägaravtalet innehåller mekanismer som hanterar situationen. Det är därför köpare granskar aktieägaravtalet tidigt, och därför avtalet bör skrivas långt innan någon tänker på exit.

Problemet är sällan illvilja. Oftast handlar det om olika livssituationer: en delägare som är sextio och vill realisera, en som är fyrtio och vill fortsätta bygga. Utan mekanismer i avtalet finns ingen väg framåt som inte skadar relationen.

• Drag along (medförsäljningsplikt) – om ägare som representerar en viss majoritet accepterar ett bud kan de tvinga övriga att sälja på samma villkor. Det här är klausulen som gör bolaget säljbart.
• Tag along (medförsäljningsrätt) – om majoriteten säljer har minoriteten rätt att följa med på samma villkor. Minoritetens skydd mot att bli kvar med en ny, okänd huvudägare.
• Förköpsrätt – övriga delägare får först möjlighet att köpa aktierna innan de säljs externt. Skyddar mot oönskade ägare, men kan bromsa en process – reglera tydliga tidsfrister.
• Shotgun eller rysk roulette – en part lägger ett pris och motparten väljer att köpa eller sälja till det priset. Effektiv dödlägeslösning mellan två jämnstora ägare, men förutsätter att båda har finansiell möjlighet att köpa.

Drag along är den viktigaste och den som oftast saknas. När den skrivs är två saker avgörande: vilken majoritet som krävs för att utlösa den, och att villkoren verkligen ska vara samma för alla. En drag along som låter majoriteten sälja på villkor minoriteten inte får ta del av är inte ett skydd utan en risk.

Utöver exitklausulerna är fyra punkter särskilt viktiga:

• Värderingsmodell. Hur sätts priset när en delägare löses ut? Att i förväg bestämma metod – till exempel en multipel på snittet av senaste årens EBITDA, eller oberoende värderingsman med utpekad utseendeprocess – förhindrar den vanligaste konflikten. Se guiden om företagsvärdering för vilka metoder som används.
• Vad händer vid dödsfall, sjukdom, skilsmässa eller att någon slutar arbeta? Ska aktierna lösas in, och till vilket pris? Utan reglering kan du plötsligt ha en delägares arvingar som medägare. Många kompletterar med en kompanjonsförsäkring som finansierar utlösen.
• Vesting och lojalitet. Delägare som också är operativa bör omfattas av regler om intjäning över tid samt konkurrens- och värvningsförbud.
• Beslutsmajoriteter. Vilka beslut kräver enighet? För långtgående vetorätter gör bolaget svårsålt; för få skyddar inte minoriteten.

En detalj som ofta ger tvist: skilj på pris vid frivillig utlösen och vid tvångsutlösen. Många avtal har en rabatt när en delägare bryter mot avtalet eller lämnar i förtid, och den skillnaden ska vara uttrycklig.

De två dokumenten gör olika saker och kompletterar varandra.

Bolagsordningen är offentlig, registreras hos Bolagsverket och binder bolaget. Den kan innehålla de tre överlåtelseförbehåll lagen tillåter – hembud, förköp och samtycke – och de får verkan mot en förvärvare som inte är part i något avtal.

Aktieägaravtalet är privat och binder bara delägarna som skrivit på. Det ger flexibilitet men har en svaghet: brott mot avtalet leder normalt till skadestånd, inte automatiskt till att en transaktion ogiltigförklaras.

Slutsatsen är att skyddet ofta bör finnas på båda ställena. Ett förbehåll i bolagsordningen gör att en överlåtelse i strid med reglerna kan angripas, medan avtalet reglerar det som inte hör hemma i ett offentligt dokument – utdelningspolitik, arbetsinsats, ersättningar. Hur förbehållen fungerar i praktiken vid en överlåtelse beskrivs i guiden om att överlåta aktiebolag.

Går ni i säljtankar: läs igenom aktieägaravtalet med säljglasögon sex till tolv månader innan processen. Vanliga fynd som behöver åtgärdas i förväg:

• Drag along saknas helt, eller kräver enighet i praktiken.
• Hembuds- eller förköpsprocessen har ingen tidsgräns och kan blockera en affär i månader.
• Avtalet är osignerat av någon delägare, eller hänvisar till bilagor som aldrig upprättats.
• Bolagsordningen och aktieägaravtalet säger olika saker.
• Delägare har tillkommit utan att tillträda avtalet.
• Värderingsmodellen hänvisar till en metod som inte längre är relevant för bolaget.

Att justera avtalet kräver enighet – vilket är betydligt lättare att uppnå innan det finns ett konkret bud på bordet och alla räknar på sin egen andel. Bli matchad med rådgivare som kan granska strukturen inför en försäljning.