Överlåta aktiebolag – överlåtelseformer och formalia vid ägarbyte

• Försäljning mot betalning – den vanligaste formen vid extern överlåtelse. Kapitalvinsten beskattas hos säljaren enligt 3:12-reglerna, eller skattefritt i ett holdingbolag. Se guiden om att sälja aktiebolag.
• Gåva – vanligt inom familjen. Gåvoskatten avskaffades 2005, så överlåtelsen utlöser normalt ingen beskattning; mottagaren övertar i stället givarens omkostnadsbelopp och skattemässiga situation.
• Arv och testamente – aktierna ingår i dödsboet och skiftas ut till arvingarna. Ingen arvsskatt utgår, men bolagets styrning under dödsboperioden behöver hanteras praktiskt.
• Intern överlåtelse – till nästa generation (generationsskifte), till ledningen, eller till ett eget holdingbolag som led i en omstrukturering.

Blandformer är vanliga: en överlåtelse till underpris inom familjen är i praktiken delvis köp och delvis gåva, vilket får konsekvenser både skattemässigt och för rättvisan mellan syskon.

Formalian nedan gäller oavsett varför aktierna byter ägare. Ska bolaget säljas externt är den bara en del av en större process, som beskrivs i guiden om att sälja företag.

Utgångspunkten i svensk rätt är att aktier fritt kan överlåtas. Aktiebolagslagen tillåter tre – och bara tre – förbehåll i bolagsordningen som begränsar den friheten, och de regleras i 4 kap. aktiebolagslagen (2005:551):

• Samtyckesförbehåll (8–17 §§) – en överlåtelse kräver bolagets samtycke. Ansökan görs före överlåtelsen.
• Förköpsförbehåll (18–26 §§) – de förköpsberättigade ska erbjudas aktierna innan de överlåts till någon annan.
• Hembudsförbehåll (27–36 §§) – ger en aktieägare eller någon annan rätt att lösa in en aktie som redan har övergått till en ny ägare.

Skillnaden mellan hembud och förköp är tidpunkten, och det är den enskilt mest förvirrade punkten i hela ämnet. Förköp gäller före: aktierna erbjuds först till de berättigade, och först därefter kan de säljas till någon utomstående. Hembud gäller efter: överlåtelsen genomförs, den nya ägaren blir ägare – och först då uppstår rätten för andra att lösa in aktierna från hen.

Att hembud är så vanligt i svenska ägarledda bolag har en enkel förklaring: det är det enda av förbehållen som fungerar när aktier byter ägare utan att någon planerat en försäljning. Vid arv, gåva eller bodelning finns ingen överlåtelse att förköpa – men aktierna har ändå hamnat hos någon de övriga delägarna inte valt. Hembudet ger dem en väg ut ur den situationen.

Ett hembudsförbehåll måste enligt 4 kap. 28 § aktiebolagslagen ange bland annat vilka slag av övergångar som omfattas, vilka som ska ha lösningsrätt och i vilken ordning, villkoren för lösen, samt tidsfristerna. Lagen sätter ramarna för fristerna:

• Hembudsanmälan. Den som förvärvat aktierna ska anmäla övergången till bolagets styrelse. Det är den anmälningsskyldigheten som brukar kallas hembudsskyldighet.
• Tiden för lösningsanspråk ska enligt bolagsordningen vara minst en och högst två månader från behörig anmälan. Den som vill lösa in aktierna måste framställa sitt anspråk till bolaget inom den tiden.
• Tiden för att väcka talan om parterna inte kommer överens ska vara minst en och högst två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolaget.
• Betalningstiden får vara högst en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt.

Kommer parterna inte överens om lösenbeloppet måste den som vill driva frågan alltså väcka talan inom den frist bolagsordningen anger. Missas fristen faller anspråket. Enligt 4 kap. 34 § kan villkoren för lösen dessutom jämkas om en tillämpning av dem skulle ge någon en otillbörlig fördel eller nackdel.

Räknar man ihop fristerna kan ett hembudsförfarande ta flera månader, och ännu längre om priset blir en tvist. Det är den insikten som gör hembudet till en praktisk fråga och inte bara en formalitet i bolagsordningen.

För dig som säljer externt är hembudet ett problem som måste vara löst innan affären stänger, inte efter. Tänk igenom vad det annars innebär för köparen: hen betalar, blir ägare – och riskerar sedan att bli inlöst av dina tidigare meddelägare. Ingen professionell köpare accepterar den osäkerheten.

Konsekvensen i praktiken är att hembudet blir ett tillträdesvillkor i aktieöverlåtelseavtalet. Två vägar finns:

• Skriftliga avståenden. Samtliga lösningsberättigade avstår i förväg och skriftligt från sin lösningsrätt för just den här överlåtelsen. Det är den snabba vägen och den som används i de flesta affärer.
• Genomför förfarandet. Anmälan görs, fristerna löper ut utan att någon gör anspråk, och först därefter är affären ren. Säkert men tidskrävande.

Tre saker att göra i god tid före processen:

• Läs bolagsordningen nu. Vilka övergångar omfattas, vilka har lösningsrätt, vilka frister gäller och hur bestäms priset?
• Kontrollera om kretsen är komplett. Lösningsrätten kan ligga hos delägare som inte längre är aktiva, hos dödsbon efter tidigare ägare eller hos bolag som i sin tur bytt ägare. Det tar tid att hitta alla.
• Se om förbehållet ens behövs. Är du enda ägare är hembudet oftast bara friktion i en framtida affär, och en ändring av bolagsordningen är ett stämmobeslut som kan tas när som helst – långt billigare nu än under tidspress.

Ett hembudsförbehåll som är otydligt eller motstridigt mot aktieägaravtalet ska redas ut innan processen startar, inte mitt i den.

Innan något avtal skrivs: läs bolagsordningen och kontrollera vilket av de tre förbehållen ovan som gäller. Utöver bolagsordningen kan ett aktieägaravtal innehålla drag along, tag along och andra villkor.

Skillnaden mellan dokumenten är viktig: bolagsordningen är offentlig, registrerad hos Bolagsverket och binder bolaget, medan aktieägaravtalet bara binder de delägare som skrivit på. Ett avtalsbrott ger normalt skadestånd, inte en ogiltig överlåtelse – medan ett förbehåll i bolagsordningen kan angripa själva övergången. Det är därför samma skydd ofta bör finnas på båda ställena.

Vid en försäljning regleras affären i ett aktieöverlåtelseavtal som anger pris, betalningsmekanism, garantier och ansvarsfördelning. Vid gåva upprättas i stället ett gåvobrev, där villkor som enskild egendom, förbehåll och eventuell nyttjanderätt regleras – en kostnadsfri grundmall finns hos Allamallar, men vid aktiegåvor bör villkoren alltid stämmas av med rådgivare.

Oavsett form bör avtalet ange exakt vilka aktier som överlåts, med antal och nummer, när äganderätten övergår, vad som gäller för rätten till utdelning för innevarande år, och vad parterna garanterar. Ett enkelt överlåtelseavtal på en sida är sällan en besparing – det är i tvistens stund man ser vad som saknades.

Aktieboken är bolagets egen förteckning över aktieägarna, och den är styrelsens ansvar att föra och hålla aktuell. Den är inte offentlig i onoterade bolag, men den är avgörande: det är införingen i aktieboken som ger den nya ägaren rätt att utöva sina rättigheter gentemot bolaget, som att rösta på stämman och ta emot utdelning.

Vid ett ägarbyte ska styrelsen därför utan dröjsmål föra in den nya ägaren med namn, personnummer eller organisationsnummer, adress samt antal aktier och aktieslag. Finns fysiska aktiebrev utfärdade ska de överlämnas och förses med påskrift om överlåtelsen – de flesta mindre bolag har dock inga aktiebrev alls, vilket är helt i sin ordning.

Djupdykning i innehållskrav, ansvar och hur du rekonstruerar en förlorad aktiebok finns i guiden om aktiebok. En slarvigt förd aktiebok är ett av de vanligaste – och mest onödiga – fynden i en due diligence. Har den inte uppdaterats på tio år: rekonstruera den innan en köpare ber om den.

Själva ägarbytet i ett onoterat aktiebolag registreras inte hos Bolagsverket – ägarförteckningen lever i aktieboken. Däremot ska följande normalt anmälas eller uppdateras i samband med ett ägarbyte:

• Ny styrelse och firmateckning – nästan alltid aktuellt vid extern överlåtelse, och det som gör bytet synligt utåt.
• Verklig huvudman – ändringar i det verkliga huvudmannaskapet ska anmälas till Bolagsverkets register.
• Adress- och kontaktuppgifter, samt eventuell ändring av räkenskapsår eller bolagsordning.
• Bank, försäkringar och avtal – firmatecknare hos bank, leasinggivare och hyresvärd behöver uppdateras. Här dyker även frågan om personlig borgen upp: den upphör inte automatiskt vid ägarbytet.

Praktiskt tips: gör en checklista över allt som är knutet till dig personligen – bankdosor, fullmakter, abonnemang, borgensåtaganden – och beta av den vid tillträdet. Det är det steg som oftast halkar efter.

Formen avgör beskattningen:

• Försäljning: kapitalvinst beskattas hos säljaren enligt 3:12-reglerna för kvalificerade andelar – eller skattefritt i holdingbolag.
• Gåva: gåvoskatten avskaffades den 1 januari 2005, så gåvan i sig utlöser ingen skatt. Mottagaren träder i stället in i givarens skattemässiga situation och övertar både omkostnadsbelopp och sparat utdelningsutrymme – skatten skjuts alltså framåt till mottagarens framtida försäljning.
• Arv: ingen arvsskatt; arvingen övertar omkostnadsbeloppet.
• Överlåtelse till underpris: hanteras normalt som en kombination av köp och gåva, och kan träffas av särskilda regler – här görs de dyraste misstagen.

Reglerna kring underprisöverlåtelser, interna aktieöverlåtelser och närståendeförsäljningar är komplexa och ändras över tid. Den här guiden är allmän information, inte juridisk eller skatterådgivning – ta in en rådgivare innan strukturen låses. Vi matchar dig kostnadsfritt med rådgivare som arbetar med ägarskiften löpande.